Kategoriarkiv: Socialistiska Partiet

Solidaritet med Judiska Församlingen

I lördags​ kväll utsattes Judiska Församlingen i Göteborg för ett organiserat ​
attentat. Det var ren tur att inga av dem som befann sig i och kring lokalerna kom till fysisk skada eller dödades. Utan att veta vilka gärningsmännen var eller vilka motiv som ligger bakom fördömer ​Socialistiska Partiet oreserverat dådet.

Det är ett utslag av den avskyvärda antisemitiska smitta som förpestat Europa i århundraden och som vi ständigt måste hålla vakt mot. Vi beklagar djupt att den judiska gruppen i Göteborg utsatts för detta våldsdåd. Det är en uppgift för alla demokratiska krafter, inte minst inom arbetarrörelsen, att hjälpa till och förhindra att det upprepas.

Göteborg 171210

 

Socialistiska Partiets Göteborgs avdelning, Styrelsen

Avdelningsmöte 171122

Medlemmar och sympatisörer kallas till avdelningsmöte onsdagen 22 november kl.18.30 på partilokalen. Mötet kommer bland annat behandlat valet 2018 och utvärdering av våra aktiviteter under toppmötes-veckan. Fika finns att köpa. Välkomna hälsar avdelningsstyrelsen.

¿Adonde va Cataluña?

¿Una lucha por la libertad y la democracia o un callejón nacionalista sin salida?

Lo que sucede en Cataluña plantea muchas preguntas que no tienen respuestas evidentes pero que sin embargo exigen que el movimiento obrero y la izquierda las afronten. Por eso, en relación a ”Det alternativa EU-mötet” (La reunión alternativa a la cumbre de la UE), organizamos una reunión en español sobre la situación de España.

Alex Merlo es secretario político del parlamentario de Podemos en la UE Miguel Urbán que como él es militante de Anticapitalistas.

La discusión se realizará el viernes 17 de noviembre a las 19.30 en un lugar que informamos pronto.

OJO! La reunión será en espñol, no habrá traducción.

17/11 kl.19.30

Mötesplatsen, Södra Allégatan 1B

Arr. Socialistiska Partiet

Torgmöten 13-14/11

Socialistiska Partiet ansvarar för två torgmöten under toppmötes-veckan. Måndag 13/11 kl.17.00 vid Drottningtorget och tisdag 14/11 kl.17.00 vid Hjalmar Brantingsplatsen. Samling vid Pressbyrån under båda kvällarna. Vi kommer dela ut flygblad om aktiviteter under toppmötes-veckan och hålla appelltal. Alla som vill hjälpa till är välkomna att göra det.

Offentligt möte: Motståndet vid makten

Offentligt möte: Motståndet vid makten – Att bekämpa nyliberalism

Podemos till Göteborg:

Den nyliberala politik med nedskärningar, privatiseringar och avregleringar som ligger till grunden för EU har från första början mött motstånd över hela Europa. Här och var har folkrörelser lyckats slå tillbaka angreppen, men de drivs ändå vidare. Efter krisen 2008 har motståndet fött nya politiska rörelser som Syriza, Podemos och Jeremy Corbyns omskapade Labour. För första gången blev det tänkbart med regeringar som bryter med EU:s högerpolitik. Syriza misslyckande var ett allvarligt bakslag. Vad krävs för att en regering ska kunna bryta nyliberalismens grepp i dagens Europa?

Alex Merlo arbetar som assistent åt Miguel Urbán, EU-parlamentariker för Podemos, och är även med i Socialistiska Partiets systerorganisation, Anticapitalistas, som var med och grundade Podemos.
Alex Merlo kommer att tala om möjligheter och risker med att ett parti som kommer ur det folkliga motståndet hamnar vid makten. Hur går det att föra en radikal arbetarpolitik mot EU:s institutioner och kapitalets väldiga makt genom att bli vald till parlament och lokala församlingar?

Arrangemanget kommer uppdateras efter hand.

Fika & bokbord

Arr. Socialistiska Partiet

Torsdag 16 november kl.18.30, Viktoriahuset, Linnégatan 21

Enighet i handling?

Öppet brev från Socialistiska Partiet i Göteborg till V GBG:

Det politiska läget är bistert, i Sverige och i världen, det behöver vi knappast påminna om.
Det är lätt för många att tappa tron på att en annan värld är möjlig eller ännu vanligare – att aldrig stöta på tanken att världen kunde se ut på ett annat sätt än det gör idag.

Även om den ekonomiska eliten miste det mesta av sin gloria när systemet senast havererade 2008 förändrades varken politiken eller ekonomin. Tvärtom fick bankerna en återställare, spekulationsekonomin kunde rulla på, ojämlikheten och de osäkra jobben fortsatte att öka. Trots högkonjunkturen präglas de flesta arbetsplatser av urholkade rättigheter, tystnad och passivitet. Krisen var ett missat läge för arbetarrörelsen och vänstern. Istället är det främst reaktionära och arbetarfientliga krafter av olika schatteringar – nationalistiska, religiösa, rasistiska – som lyckats slå mynt av situationen.

Men det finns undantag, glimtar av ljus i mörkret, där en ny vänster överraskande trätt fram och skapat entusiasm och hopp bland många människor. Sanders, Corbyn, Podemos, Syriza och andra rörelser utgör en brokig skara, var och en med sina styrkor och svagheter. Gemensamt för dem är att de väckt engagemang och tilltro till den egna politiska förmågan bland nya grupper genom att tydligt bryta med gamla politiska mönster, system och ramar.
Vi undersöker nu intresset och möjligheten att göra något åt det hållet i Göteborg inför valet 2018 och undrar om ni är intresserade av att diskutera detta. Hur det skulle se ut vet vi inte men vi tror att det skulle var möjligt med en bred kampanj som utgår från en rad av de frågor som angår den stora majoriteten av dem som bor i vår stad. En hel del av lösningarna ligger inte inom den traditionella kommunalpolitiska nivån eller till och med utanför de ramar som den politiken vanligtvis rör sig inom. Vi tror dock att det är nödvändigt att även ta upp sådana övergripande frågor i en valkampanj för att visa att en annan utveckling är möjlig.
Vi ser inte detta som en tillfällig kampanj utan som ett långsiktigt projekt, ett steg i att bygga en bred och långsiktig vänster med rötter i sociala rörelser.

Vi förstår att de flesta inom Vänsterpartiet skulle se detta som ett farligt vågspel som riskerar det trygga samarbetet i fullmäktige och inkörda hjulspår i nämnder. Det kan vara lätt att avfärda oss i SP som inte har något sådant riskera. Men vi kan inte låta bli att fråga: handen på hjärtat är ni nöjda med er politiska roll idag? Att i bästa fall kunna påverka detaljer i det lilla medan utvecklingen i stort rusar iväg åt fel håll? Eller vågar ni tänka tanken att tillsammans med andra bygga upp en ny typ av politisk rörelse som på allvar utmanar Socialdemokrater och borgare om ledningen och makten? Och inte minst för att hejda och driva tillbaka SD och andra rasistiska grupperingar som leder in mångas berättigade missnöje i destruktiva och felaktiga banor. Den snabbt uppkomna och prestigelösa breda mobilisering som uppkom inför 30 september i år gav en glimt av vad som är möjligt.

Vi tror att det vore möjligt att starta en sådan politisk motkraft och att det viktigaste då är en politisk grund som kan tända gnistor och skapa en tilltro till människors förmåga att förändra samhället.

Som Bernie Sanders påpekade under hela sin kampanj: det är inte valda politiker som kommer att ändra saker och ting, det har alltid varit rörelser, människor organiserade kring gemensamma intressen, som förändrat samhället. På så sätt har saker som uppfattats som orealistiska förvandlats till självklarheter.
Vi tror att ett parlamentariskt arbete som ser som sitt främsta syfte att bygga sådana rörelser är det som kan förändra samhället, inte överenskommelser och tysta förhandlingar i kanslihus och kommunala styrelserum.

Vi undrar alltså om ni är intresserade av en förutsättningslös diskussion om ett sådant initiativ.
Några centrala punkter för en sådan rörelse tror vi skulle kunna vara dessa:
För det första måste den genomsyras av ett tydligt ”Vi mot dem”-perspektiv, en klassmässig profil i stil med det ”We are the 99%” som Occupyrörelsen formulerade vid senaste krisen. En enighet mellan alla som inte är vinnarna i samhället mot dem som ha den ekonomiska makten, tvärt emot alla dem som predikar splittring efter religiösa eller nationella linjer.
Den behöver lyfta fram klimatet som en systemfråga som inte kan lösas genom tekniska knep eller privata handlingar utan att också det handlar om makten. Att sluta planera samhället efter kapitalets behov utan efter människors behov inom naturens ramar.

En jämställdhet som inte handlar om fler kvinnliga bankdirektörer utan om att all diskriminering måste upphöra, om att stödja kvinnors kamp för sina rättigheter, lika lön och mot sexuellt våld.
Bort med marknaden ur välfärden! Både aktiebolagen och de marknadssystem som trängt in den offentliga verksamheten. Lita istället på personalen och ge dem resurser, inflytande och förutsättningar att göra det goda jobb de vill.
Rasismen måste kläs av som en falsk förklaring och något som bara splittrar oss och gynnar överklassen.

Givetvis behövs en rad konkreta krav som skulle kunna tas fram i samråd med olika rörelser och engagerade enskilda och grupper staden, alltifrån bostadsbygge åt vanligt folk till att återta hamnen i kommunal drift.

Anita Blixt och Magnus Johansson, styrelsen för SP Göteborg

Affisch till 8/11

Avdelningsmöte 171025

Medlemmar och sympatisörer hälsas välkomna till avdelningsmöte onsdagen 25:e oktober kl.18.30 på partilokalen. Dagordningspunkter är utvärderingen av 30/9, valet 2018, kommande verksamhet och besök av organisationen Revolution. Fika finns att köpa. Välkomna hälsar avdelningsstyrelsen.

Alla till Heden 30/9!

Uttalande från Socialistiska Partiet i Göteborg:

Samling mot nazismen 30 september!

Att nazisterna i NMR fått tillstånd att paradera i centrala Göteborg 30 september är mycket allvarligt. Det är en del i försöken från denna terrorgrupp att komma ut i offentligheten för att vidare kunna sprida sitt hat och bereda vägen för fler våldsdåd. Att tro att det är möjligt att tiga ihjäl sådana grupper är inte bara naivt, tvärtom är det direkt farligt. Nazisterna vill behärska gatorna genom hot och våld för att skrämma vanliga människor till tystnad och passivitet. Och därför är det av avgörande betydelse för ett solidariskt samhälle att de inte lyckas med detta förhatliga uppsåt. Varken nu på lördag i Göteborg eller vid andra tillfällen.

Att vi inte heller kan förlita oss till staten eller de etablerade politiska partierna har förspelet till lördagens manifestation tydligt visat. Polisen, som givit nazisterna tillstånd att paradera några hundra meter från Göteborgs synagoga på Jom Kippur-dagen (som förvaltningsrätten nu har ändrat på), tipsar nazisterna om hur de skall undvika att bli gripna för lagöverträdelser och bygger burar i källaren där de planerar att anhålla motdemonstranter som inte har begått något brott. Samtidigt planerar partierna i fullmäktige att hålla en manifestation dagen innan på Gustav Adolfs torg istället för att solidarisera sig med de folkliga protesterna mot nazisternas hatmarch på Heden dagen efter. Detta visar bara att de etablerade partierna fjärmar sig mer och mer från vanligt folk och försöker passivisera sina egna medlemmar till lördagens viktiga manifestation.

Nazisterna kan inte heller mötas med individuella angrepp med våld av självutnämnda politiska förtrupper. Sådana taktiklösa tilltag slutar oftast i meningslösa konfrontationer mot polisen och med negativa skrivier på förstasidorna i tidningarna. Detta leder i sin tur bara till en politisk återvändsgränd med minskad folklig mobilisering och fokus på vänsterns våldsmetoder.
Det som krävs är en massiv och bred mobilisering av alla motståndare till den rasistiska skuggmiljöns stormtrupper. Då måste också alla som deltar vara eniga om syfte och taktik. Ingen har rätt att använda en sådan manifestation som kuliss för sin egen destruktiva aktivitet. På lördag finns inget utrymme för sekterism, organisationsegoism eller dolda dagordningar. Alla demokratiska krafter värda namnet är skyldiga att sluta upp mot nazismens hatiska budskap på våra gemensamma gator och torg i Göteborg.

Organiserade och gemensamma åtgärder för säkerhet och självskydd är också nödvändiga, det visar erfarenheterna från otaliga tillfällen och behöver organiseras i god tid innan. Det är ofta en förutsättning för att demonstrationer ska kunna bli så säkra och fredliga som vi vill. Socialistiska Partiet kommer att göra vad vi kan för att den anti-nazistiska manifestationen ska bli så stor, stark, bred och fredlig som möjligt.

Fascism och rasism av alla de slag slag behöver bemötas när den visar sitt fula tryne på gatan. Men det viktigaste sättet att bekämpa den på lång sikt är att slå mot den uppochnervända världsbild de predikar, där motsättningarna går mellan folk och nationer och inte mellan klasser. Det gör vi framför allt genom att gemensamt ta strid för våra intressen på arbetsplatser och i samhället i stort. En av de viktigaste sakerna är att mobilisera på arbetsplatserna. Nazismen är en svuren fiende till allt vad facklig organisering heter och alla stadens fackföreningar, på de enskilda arbetsplatserna och på högre nivåer, borde ha sin självklara plats i protesterna. När ekonomiska och sociala intressen står på spel då måste vi hålla samman mot våra verkliga motståndare, de kapitalägare som tjänar på att arbetare och tjänstemän splittras. När vi uppträder som kollektiv är det lätt att visa att hathögerns svar är felaktiga och deras falska gemenskaper är farliga för den stora majoriteten.

Inga nazister i Göteborg!

Alla till Heden 30 september!

Avdelningsstyrelsen för SP i GBG

Offentligt möte: Den ryska arbetarrevolutionen

 

I november månad släpper Bokförläggarna Röda Rummet en ny bok om ryska revoltionen som i år firar 100 år. Bokens redaktör Paul Le Blanc, historiker och aktivist från U.S.A., kommer till Göteborg och talar om ryska revolutionen utifrån texterna i boken (nedan följer en presentation av Paul Le Blanc). Mötet kommer tolkas till svenska då Paul pratar engelska. Förordet till ”Den ryska arbetarrevolutionen” skriven av socialisten Peter Widén:

”Den bok du just nu har i dina händer är explosiv. Det är hundra år sedan den händelse som John Reed beskrev i sin ögonvittnesskildring: ”Tio dagar som skakade världen”. Det är alltså inte bara för att det är jämt hundra år sedan den ryska oktoberrevolutionen inträffade som vi i Bokförläggarna Röda Rummet ger ut denna antologi. Vi är övertygade om att oktoberrevolutionen skakade världen, blev en bestämmande faktor för de följande 100 åren, och att lärdomarna från den är ett måste för varje rörelse som vill skaka världen igen.

Den ryska oktoberrevolutionen har utsatts för systematiska lögnkampanjer och falska historieskrivningar. Från borgerligt såväl som från stalinistiskt håll. Stalinister har ju paradoxalt nog samma intresse som borgerliga propagandister att framställa stalinismen som den naturliga följden av bolsjevikernas oktoberrevolution. Textförfattarna i denna bok kommer att visa hur fel borgare och stalinisters har.

De sista 20 åren har borgerliga historiker och propagandister producerat hyllmeter med attacker på oktoberrevolutionen. ”Oktoberrevolutionen var ingen revolution utan en kupp iscensatt av Lenin och hans anhängare” får vi höra. Stalinismen utmålas som den självklara konsekvensen av revolutionen och så vidare. Jag ska inte här gå in på alla dessa argument och försöka bemöta dem. Det görs nämligen av Paul LeBlanc, Ernest Mandel och David Mandel i sina bidrag till denna antologi. Du som läsare har en lögnavslöjande, mytkrossande, tankeväckande och entusiasmerande läsning framför dej.

Men varför detta oresonliga och logikföraktande hat från borgerliga historiker och intellektuella mot oktoberrevolutionen? Därför att de frågor som ställdes på sin spets är i princip de samma som vi brottas med idag. Ska vi ha ett samhälle med profit och minoritetsstyre som drivkraft eller finns det en annan väg för mänskligheten.

Idag står också så många andra saker på spel. Den kapitalistiska rovdriften på miljön, med bland annat klimatförändringarna som ett gigantiskt hot hängande över oss. Vapenutvecklingen och imperialistmakternas återupptäckt (efter baksmällan efter andra världskriget) av kriget som en lämplig metod att lösa det mesta med. Den nyliberala ångvälten som demolerar allt vad välfärdssystem heter, system som också byggdes upp efter andra världskriget. Med mera.

För den härskande borgerligheten är det livsviktigt att sprida uppfattningen att det inte finns något annat som fungerar än deras kapitalism. Alla exempel på att vanliga arbetande människor trätt in på den politiska arenan måste stämplas som avskräckande exempel. Och oktoberrevolutionen handlade verkligen om att de arbetande, de förtrampade och föraktade klev in på arenan. Oktoberrevolutionen skickade en våg av hopp till världens alla förtryckta. Många har idag säkerligen svårt att förstå vidden av den entusiasm som den ryska revolutionen väckte. Men den skapade också en skräck och ett hat hos de besuttna och mäktiga. Ett hat som sitter i. Högerns hysteriska propaganda var i grunden densamma som då. Även om den i alla aspekter inte var identisk. Idag använder inte borgerliga ledarskribenter och intellektuella antisemitismen i sina texter om den ryska revolutionen. Då gjorde dom det. Flera av den ryska revolutionens ledande personligheter hade judisk bakgrund och antisemitismen var en integrerad del i högerns kampanjer mot revolutionen.

Paul Le Blanc visar på borgerliga intellektuellas massiva förakt för oss vanliga arbetare när han i sin text citerar historikern och propagandisten Orlando Figes: ” Bolsjevikiska intellektuella med sin idealiserade syn på vad arbetare stod för, var dömda att bli överkörda av ”arbetarnas” verkliga inriktning: underhållning och sprit”. (vaudeville and vodka).
Och Figes är inte ensam i sitt förakt mot oss arbetare. Deras tirader mot oktoberrevolutionen kan kokas ner till följande budskap: ”Om ni arbetare försöker störta vår kapitalism så blir resultatet totalitär stalinism. Det är denna stalinism eller vår kapitalism ni har att välja på.” Underförstått är att ni arbetare aldrig kan styra. Antingen styr vi eller en stalinistisk elit.
Och naturligtvis vill man få oss att föredra deras kapitalistiska styre. Med bakgrund av detta förstår man de fanatiska angreppen på och lögnerna om oktoberrevolutionen. Eftersom den just innebar att de arbetande och föraktade kunde utmana och kunde skapa former som pekade mot en demokratisk socialism. David Mandels kapitel om fabrikskommittéerna är här oerhört intressant. Den visar hur arbetarna bit för bit och trevande utmanar kapitalägarna om kontrollen i fabrikerna. Den visar hur de olika delarna av arbetarrörelsen ställer sej till kampen för arbetarkontroll. Texten visar också hur bolsjevikerna söker sej, under het intern diskussion, fram i den strategiska och taktiska debatten om makten i företagen. Hela bilden av oktoberrevolutionen som en planerad kupp smulas sönder inför läsarens ögon.

Men säger den eftertänksamme; stalinismen växte trots allt fram. Författarna blundar naturligtvis inte för detta. Men man förkastar tanken på att revolutionen i sej eller Lenins eller andra bolsjevikledares ideologi skulle skapat stalinismen. Stalinismen innebar till slut likvideringen av nästan hela det bolsjevikiska partiets ledning och tiotusentals andra kommunister. Den innebar att en rad landvinningar rullades tillbaka. Stalinismen var en politisk kontrarevolution. Grunden var att den arbetarklass som så modigt rest sej i oktober maldes ner i krig, inbördeskrig och utebliven hjälp från de revolutioner i väst som bolsjevikerna byggt sina förhoppningar på. Staten gled över i en byråkratis händer.

Det betyder inte att textförfattarna förnekar misstag från bolsjevikernas sida. Misstag som innebar att byråkratiseringen underlättades. Dit hör fraktionsförbudet inom det egna partiet och illegaliseringen av andra partier 1921.

Ernest Mandel slår i sin text fast att det inte fanns något annat demokratiskt alternativ till Bolsjevikerna. Det stod mellan dem och de vita kontrarevolutionära arméerna. Borgerligheten satte allt hopp till dessa vita styrkor. Mandel beskriver vad de stod för. Läs den genomgången. Har man gjort det så blir Mandels slutsats inte orimlig. Han säger nämligen: ”Valet stod i verkligheten mellan seger för den socialistiska revolutionen eller seger för en kontrarevolution som skulle blivit bland de blodigaste någonsin och som skulle fört en rysk Hitler till makten, ännu värre än den tyske Hitler vi känner”. De vita arméernas framfart är som en generalrepetition för vad den tyska armén skulle sätta i verket 1941. Bland annat genomförde de vita uppemot 2 000 judepogromer och uppskattningsvis 150 000 judar mördades.

Bolsjevikerna stoppade denna kontrarevolution och det skräckvälde som den skulle lett till. Och tacken från borgerliga skribenter och opinionsbildare idag? Bolsjevikerna framställs som skyldiga till våldet och till allt elände!
Det enda partiet som reste kravet på fred och slut på slaktande t i skyttegravarna. Partiet som skapade den röda armé som stoppade den vita kontrarevolutionen.

Den borgerliga kampanjen mot oktoberrevolutionen framstår som den moraliska bankrutt det är.

Den bok du nu håller i handen är ett verktyg i kampen för att utmana borgerlighetens kapitalism”.

Fakta om Paul Le Blanc:

Paul Joseph Le Blanc (born 1947) is an American historian and activist. Professor of History at La Roche College in Pittsburgh, Pennsylvania (USA), he has written and/or edited more than 20 books, mostly dealing with the labor and socialist movements, in which he has been active.
Scholarship[edit]

His contribution ”The Third American Revolution” to the best-selling collection Imagine: Living in a Socialist USA, edited by Frances Goldin, Michael Smith and Debby Smith (2014) was singled out by Kirkus Reviews as ”persuasive . . . cogent, well-informed.”[1]

Educational and Occupational Background[edit]
Le Blanc studied at the University of Pittsburgh, focusing on History and receiving a Bachelor of Arts degree in 1971, a Master of Arts degree in 1980, and a Doctor of Philosophy degree in 1989. Since 2000 he has been at La Roche College, as Dean of the School of Arts and Sciences from 2003 to 2009, and as a Professor of History there.[2]

Books (partial list)[edit]
1990: Lenin and the Revolutionary Party
1994: Selected Writings of C.L.R James, 1939–1949 (edited with Scott McLemee)
1996: Trotskyism in the United States: Historical Essays and Reconsiderations (with George Breitman and Alan Wald)
1996: From Marx to Gramsci (edited with major introductory essay)
1999: A Short History of the U.S. Working Class
1999: Rosa Luxemburg: Reflections and Writings (edited with major introductory essay)
2000: U.S. Labor in the Twentieth Century (edited with John Hinshaw)
2000: The Working-Class Movement in America, by Eleanor Marx and Edward Aveling (edited with introductory essay)
2003: Black Liberation and the American Dream (edited with major introductory essay)
2006: Marx, Lenin, and the Revolutionary Experience: Studies of Communism and Radicalism in the Age of Globalization
2008: Lenin: Revolution, Democracy, Socialism: Selected Writings (edited with introductory essay)
2011: Work and Struggle: Voices from U.S. Labor Radicalism (edited with introductory essays)
2011: Socialism or Barbarism: Selected Writings of Rosa Luxemburg (co-ed. with Helen C. Scott)
2012: Leon Trotsky: Writings From Exile (co-edited with Kunal Chattopadhyay)
2013: A Freedom Budget for All Americans: Recapturing the Promise of the Civil Rights Movement in the Struggle for Economic Justice Today (with Michael D. Yates)
2014: Unfinished Leninism: The Rise and Return of a Revolutionary Doctrine
2014: Leon Trotsky and the Organizational Principles of the Revolutionary Party (with Dianne Feeley and Thomas Twiss)
2015: Leon Trotsky ISBN 9781780234304

Arr. tidskriften Röda rummet, Bokförläggarna Röda Rummet & Tidskriftsverkstan i Väst

Fika kommer att finnas att köpa. Samt givetvis möjligheten att köpa den nya boken ”Den rysk arbetarrevolutionen” och andra publikationer från Bokförläggarna Röda Rummet.

8:e november kl.18.30

Göteborgs Litteraturhus
Lagerhuset, Heurlins plats 1

Välkomna!