Måndagen 2 juli misshandlades och mordhotades en fackföreningsrepresentant från Västerorts LS av SAC i sitt hem av personer med anknytning till det kriminella gänget Werewolf Legion. Med kniven mot strupen tvingades han dra tillbaka alla fackliga krav mot ett bemanningsföretag.

Det brutala angreppet på SAC:s fackföreningsrepresentant måste tveklöst ses som ett angrepp på hela arbetarrörelsen och dess långvariga kamp för att förbättra sina medlemmars och anhängares villkor.
Angreppet måste på samma gång uppfattas som en varningsklocka: Samtidigt som man kraftfullt fördömer övergreppet måste arbetarrörelsens organisationer ta angreppet på allvar och se över sin beredskap och förmåga att kunna vidta åtgärder för att försvara sina organisationer och medlemmar mot liknande gangstermetoder framöver.

Att bara med ord fördöma övergreppet är knappast tillräckligt. Den sortens avskum som Werewolf Legion och dess uppdragsgivare utgör skräms inte av ord. Vi måste helt enkelt bygga ett så kraftfullt försvar baserat på ömsesidig solidaritet och handling, att gangsters tänker sig för flera gånger innan de försöker att skrämma, hota och misshandla arbetarrörelsens representanter och medlemmar.
Aktiv och kämpande solidaritet gentemot arbetsköpares smutsiga metoder är ingen ny försvarsmetod i arbetarrörelsens historia: Som en av de stridbaraste arbetarorganisationer historien känner, Joe Hills Industrial Workers of the World, träffande uttryckte den principiella inställning man måste ta som utgångspunkt: ”An injury to one is an injury to all!”

Socialistiska Partiets Verkställande utskott
110712