Kategoriarkiv: Historia

Martin Fahlgren 70 år: – En bokfond för radikal litteratur!

  • Var med och startade Marxistiskt Arkiv 2006.
  • Arkivet har bidragit till utgivningen av den franske historikern Pierre Broués Trotskijbiografi.
  • En bokfond skulle betyda fler tryckta böcker.

– Det var när jag började fundera på hur jag skulle fira min 70-årsdag som idén om att skapa en bokfond uppstod, berättar Martin Fahlgren för Internationalen.
– Jag är inte mycket för blommor och presenter. Men en bokfond, den skulle kunna bidra till att lösa ett problem som vi brottats med i arbetet med Marxistiskt Arkiv, nämligen hur finansiera utgivning av intressant radikal litteratur.

Marxistiskt Arkiv har publicerat en mängd böcker, men i digital form på arkivet. Men det är som Martin konstaterar dyrt att ge ut tryckta böcker, även i små upplagor. Det går dock om man bara kan finansiera utgivningen.
Arkivet har självt bidragit till utgivningen av tre böcker varav den franske historikern Pierre Broués Trotskijbiografi varit det mest omfattande.
– Med hjälp av en bokfond skulle vi kunna bidra till finansiering av fler bokprojekt, fortsätter Martin. Exempelvis skulle vi kunna ge ut Ernest Mandels Marxismens ekonomiska teori, som nu finns översatt till svenska och utlagd i digital form på Marxistiskt Arkiv. En bok som fortfarande står sig trots att den gavs ut på 60-talet.

Martin själv har varit aktiv inom den radikala vänstern sedan mitten av 60-talet. Det var denna bakgrund och hans arbete med datautbildningar, operativsystem och programmering som ledde fram till att det digitala Marxistiskt Arkiv såg dagens ljus 2006.
Arkivet har utvecklats till att bli en av de viktigaste inhemska källorna till kunskap om vänsterns teori och praktik. Både i historisk bemärkelse av äldre politiska inlägg av framstående radikala teoretiker och debattörer, och vad gäller den dagsaktuella debatten, som arkivet försöker spegla genom att publicera relevanta artiklar av olika debattörer och organisationer.

– Även om det är svårt att bedöma exakt vad det betyder har vi i genomsnitt 4 000 besök per dag, konstaterar Martin. Vi vet genom olika reaktioner att sajten används som informationskälla av hela vänstern, och att även högskolor och universitet använder sig av den.
– Skapandet av en bokfond för att bidra till Marxistiskt Arkivs arbete kommer naturligtvis att hänga på hur många som är villiga att bidra. Vi kommer nu att skapa en stiftelse som uppfyller alla formella krav.
– Jag vill ta tillfället i akt att säga att vi är tacksamma för råd och tips om artiklar och böcker som kan vara av intresse för Marxistiskt Arkiv. Likaså vill vi gärna ha hjälp med översättningar och liknande. Man kan nå oss via: martin snabel-a marxistarkiv.se eller på www.marxistarkiv.se.

Hur bör vi minnas Trotskij?

– Zastreli! Zastreli! Skjut! Skjut!

Leo Trotskij under inbördekriget

Leo Trotskij under inbördekriget

Historikern Håkan Blomqvist gör en snabb svepande rörelse med armen och det går rysningar genom kroppen och lokalen i Göteborg där jag, tillsammans med femtio andra, befinner mig. Han citerar Trotskij, en av förra seklets mest hatade och älskade politiska figurer, som var överbefälhavare för de röda trupperna under det inbördeskrig som bröt ut i Ryssland efter oktoberrevolutionen 1917. I sin skrift Kommunismen och terrorn hade Trotskij under de här åren visat ett ansikte som kanske inte ens han själv kunnat föreställa sig bara några år tidigare. Han som blev vald till ordförande för arbetarrådet i Petrograd under den första revolutionen 1905. Han som fått namnet ”Pennan” på grund av sin litterära talang och outtröttliga agitation bland de ryska massorna. Nu stod ”Pennan” i ett svart pansartåg och skrev order om omedelbara avrättningar. “Zastreli! Zastreli!” Om solen bara lyser på borgerligheten ska vi släcka den!

Är det så vi ska minnas denne ledare för den första segrande socialistiska revolutionen? Ja, tyvärr, menar Blomqvist. Det måste vi. Det råder ingen tvekan om att de metoder Trotskij och bolsjevikerna använde beredde väg för det som senare kom att bli stalinismen. Men det finns andra delar av Trotskij som vi också måste minnas. Inte så att vi ska sitta och läsa hans texter som en religiös försöker tolka den helige skrift, vilket fallet delvis var under det 70-tal då den unge Håkan Blomqvist fick sitt trotskistiska uppvaknande. Trotskijs texter, precis som alla “klassiker”, måste läsas med kritiska ögon.

Trotskijs främsta bidrag till dagens revolutionärer är inte hans järnhårda nypor under inbördeskriget, utan de delar han utvecklade innan och efter att krigets logik tvingat revolutionen att militariseras. Här finner vi hans fokus på arbetarklassens självorganisering. Att arbetarklassen måste vara sin egen – fri från andra klassers inflytande. Här är Trotskijs poängterande av enhetsfronten avgörande, och som skulle kunnat vara en framkomlig väg för att stoppa den fascistiska utvecklingen i Europa på 30-talet. En front som är baserad på klassintressen och klassautonomi istället för att som sekteristen stänga in sig i sin egen grupp. Men också, så klart, Trotskijs teori om den permanenta revolutionen som idag är hyperaktuell tack vare de revolutionära strider som inleddes i nordafrika för drygt ett år sedan. Att revolutioner hela tiden måste fördjupas, och att en socialism fri från förtryck och nöd är omöjlig att bygga utan att den sprids och därmed kan utnyttja en internationell arbetsdelning, såsom kapitalismen idag hämtar miljontals komponenter till sina produkter från världens alla hörn. Denna internationella socialism står inför svårigheter som Trotskij och bolsjevikerna inte kunnat föreställa sig. För dem var tillväxten en motor mot kommunism. För dagens socialister är tillväxten ett av de mest akuta hoten mot mänsklighetens överlevnad, en insikt socialister måste tillföra alla de lärdomar vi genom åren samlat på oss. För vad det handlar om till syvende och sist är, med Trotskijs ord, följande:

”Livet är underbart. Må de framtida generationerna rensa det från all ondska, allt förtryck och allt våld, och njuta av dess rikedom. “

För att detta ska bli verklighet måste vi enligt Blomqvist idag hjälpas åt oavsett vilken grupp eller tradition vi råkar tillhöra. ”Så fort vi kan gå tillsammans så måste vi göra det”.

Inlägget har tidigare publicerats på vår syskonblog Röda Lund.