Solidaritet med Irans upproriska arbetare

Än en gång har arbetarna, ungdomen och kvinnorna i Iran rest sig mot förtrycket. Än en gång har de mötts av våld och kulor från den islamistiska diktaturen.
Det är snart fyrtio år sedan shahens diktatur störtades i en av historiens mäktigaste folkrevolutioner. Miljoner människor världen över hoppades den gången på seger för frihet, rättvisa och den djupaste formen för demokrati genom det arbetande folkets eget styre. Socialismens vackraste målsättningar om människans frigörelse tycktes ha en historisk chans.
Men revolutionen mötte kontrarevolution, inte bara från shahdömets eliter och Savaks blodiga säkerhetsstyrkor. Den möttes också av terroristiska islamistiska reaktionärer som utnyttjade religionen för att slå mot alla progressiva och socialistiska krafter; för att krossa dem, fängsla dem, hänga dem, döda dem…

Många av dem som idag reser sig i Iran har aldrig upplevt något annat än den islamistiska diktaturen. De revolutionära och socialistiska rörelser som för fyrtio år sedan var starka har inte längre samma position. Men för dagens upproriska kan inte diktaturen dölja sig bakom religiösa fraser. Dagens upproriska möter nyliberala kapitalistiska förhållanden med nöd och fattigdom. De upplever hur fackföreningsfolk och demokrater fängslas, torteras och döms till döden. De lugnas inte av löften om himmelriken utan vill leva mänskligt här på jorden. Precis som vi vill.
Därför har de rätt att begära allas vår solidaritet. Inte bara av moraliska skäl utan för att vi behöver varandra. Utan sammanhållningen mellan arbetare och maktlösa över gränserna kan vi inte segra.

Tyvärr finns de som ser sig som vänster, som inte inser det. Istället lyssnar de till Donald Trumps falska budskap om amerikanskt stöd till protesterna och ser Trumps hyckleri som det viktiga nu. Och hoppas på ”stabilitet” i Iran av fruktan för amerikansk intervention. På så sätt hamnar de i knät på diktaturen. Även Sveriges regering, genom utrikesminister Wallström, ligger lågt mot diktaturen och vägrar att protestera mot repressionen med ord som ”tänk om andra skulle yttra sig om vår utveckling? Om andra länders företrädare skulle säga att demonstranter som går ut på våra gator och torg har rätt?” (DN 4 januari). Alltså det klassiska budskapet från varenda diktatur mot internationella kritiker.
Undfallenheten heter pengar. Det var inte ett år sedan Stefan Löfven anförde en manstark näringslivsdelegation till Teheran för att göra affärer. Bakgrunden var lättnaderna i sanktionerna mot Iran och jublet från bland andra Business Sweden: ”Landet kan nu ta ett jättekliv i sin ekonomiska utveckling. Det är en stor marknad som öppnar upp för internationella affärer.” Och när affärsmännen gnuggar händerna tystnar regeringars protester mot förtryck, fängslanden och avrättningar. Löfven, den forne Metallordföranden, kunde vid sitt besök inte ens fördöma regimens repression mot fackliga rättigheter och tortyr av fackföreningsfolk.

Att Donald Trump och amerikanska krigshökar hycklar stöd åt protesterna är motbjudande och spelar regimen i händerna. Men så är det alltid, imperialism och stormakter försöker utnyttja kritik, protester och sociala revolter för egna syften. Skulle vänsterkrafter vara återhållsamma för det, skulle de för evigt tystna inför sina förtryckare. Då skulle koloniala revolutioner motarbetats för att nya stormakter försökte ta de gamlas plats. Då skulle antifascister på 1930- och 40-talet varit återhållsamma för att imperialistiska västmakter eller sovjetisk stalinism försökte utnyttja dem. Då skulle ingen bolsjevikrevolution genomförts i Ryssland eftersom den tyska imperialismen sökte utnyttja tsardömets upplösning.
Vänsterkrafter som låtsas vara världspolitiker och tror sig agera på geopolitiska schackbräden förvandlas istället lätt till poserande marionetter i förtryckarregimers tjänst.
Den socialistiska arbetarrörelsens allierade är de förtryckta folkliga massor som kämpar för bröd och frihet. Om inte den internationella arbetarrörelsen och vänstern sluter upp bakom deras kamp kan vi vara säkra på att de som söker utnyttja den för egna stormaktsintressen lyckas.

De upproriska i Iran manar oss alla att vara med dem, stötta deras kamp, sprida deras budskap, fördöma undfallenhet och blockera regimens försök att tysta, undertrycka och mörda det folk som kämpar för mat för dagen, frihet och mänsklig värdighet. Vi socialister manar hela arbetarrörelsen och vänstern att hörsamma deras rop.

Ned med den islamistiska diktaturen – Nej till imperialistisk inblandning – Solidaritet med Irans upproriska – Arbetare i alla länder, förena er

Socialistiska Partiet 5 januari 2017