Öppet brev till Vänsterpartiet Göteborg:

Varför denna inskränkthet Vänsterpartiet?

Återigen har Vänsterpartiet i Göteborg tackat nej till Socialistiska Partites förfrågan om att få delta som en organiserad politisk kolonn i deras 1 maj-demonstration. Och återigen motiverar inte Vänsterpartiet sitt beslut. Svaret är bara att vi är välkomna att delta som enskilda personer under deras förutbestämda paroller. Till saken hör att vi tidigare var en organiserad del av Vänsterpartiets demonstration under ett flertal år under 90-talet. Samarbetet då var öppet och kamratligt och bidrog till en större en enhet inom Göteborgs splittrade vänster. Ett samarbete mellan bland annat V och SP som fortfarande fungerar smidigt i städer som Umeå, Stockholm och Malmö. Bara för att nämna några aktuella exempel.

Bakgrunden är att firandet under 1 maj i Göteborg på många sätt är ett mycket sorgesamt kapitel. Här skall helst alla partier inom vänstern ha en egen demonstration som visar upp det egna partiets rättrogna politik samtidigt som alla andra som inte tillhör de initierades skara inte förstår meningen med denna politiska sekterism. Minst fem olika demonstrationståg går som vanligt av stapeln i år under arbetarrörelsens stora högtidsdag i Göteborg. De enda vinnare av att den breda vänstern inte kan samarbeta är förstås våra politiska motståndare. Och de största förlorarna är inte bara de politiska organisationerna själva, utan framför allt alla de människor som inte känner sig hemma i och förstår sekteristisk splittring. Utan istället låter bli att gå med och i bästa fall blir passiva åskådare.

Varför är Vänsterpartiet i Göteborg så rädda för politisk enhet under arbetarrörelsens stora dag?

Varför kan Vänsterpartiet i Göteborg inte ens motivera sina inskränkta beslut och bjuda in till kamratliga samtal?

När skall vänsterns splittring under 1 maj bli ett minne blott?

Kamratliga hälsningar från
Johanna Lagerberg och Magnus Johansson, medlemmar i Socialistiska Partiet i Göteborg