På Fjärde Internationalens ungdomsläger i Antwerpen träffade Internationalen Hanna Perechoda, en schweizisk-ukrainsk aktivist med kopplingar till ukrainska Vänsteroppositionen som står Fjärde Internationalen nära.

Vad är Vänsteroppositionen för organisation?
– Jag kan bara besvara den här frågan som sympatisör, inte medlem. Det är svårt att beskriva exakt vad Vänsteroppositionen är, eftersom organisationen håller på att formas just nu, men det som kan sägas är att den består av anti-auktoritära vänsteraktivister. För mig ser det ut som om att de kan bli en organisation av politisk kraft och betydelse.

Vad är din uppfattning om Majdanrörelsen? Vad har blivit bättre och vad är problematiskt?
– När Majdan uppstod var jag faktiskt inte i Ukraina utan i Schweiz, och jag var aldrig en del av denna rörelse så min analys är från utsidan. Om vi börjar med att tala om det negativa så skulle jag vilja mena att trots att Majdanrörelsen började med krav på demokrati, så uppstod och etablerade sig våldsamma inslag av högerextremism som en konsekvens av polisvåldet. Rörelsen formades med otydliga mål och krav, vilket gjorde det lätt för dessa krafter att ta över. En positiv aspekt som jag märkt är att flera unga i min ålder har valt att självorganisera sig i frågor som mänskliga rättigheter, demokratisering och sociala tjänster. Men min sammanfattning är att Majdanrevolutionen inte ledde till någon egentlig förändring av det politiska systemet, då samma personer sitter vid makten nu som innan.

Vad säger du om de marknadsliberala reformer som genomförts av president Porosjenko?
– Ukraina har alltid varit nyliberalt orienterat, så Porosjenko var inte precis den som påbörjade dessa reformer. Ett av de första krav som Majdanrörelsen ställde var att korruptionen skulle utrotas. Detta har inte skett, utan korruptionen har snarare ökat. Folk som bor i Ukraina och som röstat på Porosjenko är mycket missnöjda. Inte bara för de nyliberala reformer han genomfört, men också för hans misslyckanden att försvara Ukraina i kriget.

Majdanrörelsen handlade mycket om att närma sig EU, hur ser du på det?
– Det är viktigt att förstå att när Majdanrörelsen började så sågs samarbete med EU som något som skulle främja kulturlivet, demokratin och mänsk­liga rättigheter. Det känns galet att Ukraina idealiserar EU, men vad man än kan tycka om det så har EU hur som helst valts som det mindre av två onda alternativ. Det är viktigt att förstå situationen ur ett historiskt perspektiv. Ukraina har varit en rysk koloni. Samtidigt gör de nära ekonomiska banden mellan Ukraina och Ryssland att det kommer bli svårt för Ukraina att närma sig EU.

Hur stora uppskattar du det högerextrema hotet vara?
– Som sagt har extremhögern varit närvarande under Majdan men de har alltid varit en liten grupp och deras makt har överskattats. Däremot är deras idéer idag ännu mer radikala, och det är de som utkämpar kriget i öst. Detta är så klart ett konkret hot i den meningen att de är tungt beväpnade och de kommer knappast frivilligt lämna tillbaka sina vapen. Situationen är svår vid fronten och det finns en allmän uppfattning om att stödet dit inte varit nog. Detta har skapat mycket missnöje, inte minst bland ultranationalisterna själva, som börjar tala om att ”fullborda den nationella revolutionen”. Vad som skrämmer mig med extremhögern är att de legitimeras i massmedia. Där talas inte om de massbrott de genomför, och om det görs så beskrivs det som nödvändigheter för försvaret av nationen, vilket inte stämmer, säger Hanna Perechoda och fortsätter:
– Vänstern har fått utstå grov repression från denna höger. Bland annat så blev Pride-paraden i Kiev våldsamt överfallen och våra kamrater har blivit hotade till livet. Det var inte regeringen som gjorde detta då de i sin EU-vänlighet företräder liberala värden i bland annat HBTQ-frågor. De högerextrema grupperna har dock möjlighet att genomföra dåd som dessa helt självständigt.

Vad tror du är vägen framåt i Ukraina?
–Jag är mycket pessimistisk och tror inte att kriget kommer ta slut inom en nära framtid. Men vi får inte förlora hoppet. Om vi verkligen känner solidaritet med ukrainare och ryssar i Europa så är vårt upp­drag att stödja våra kamrater som kämpar både i Ukraina och Ryssland mot sina regeringar och för fred. Vi måste kämpa för perspektivet att mänskliga rättigheter och demokrati endast kan uppnås i en kamp mot dessa regeringar, säger Hanna Perechoda.

Anders-William Berg (intervjun publicerad först i veckotidningen Internationalen)