Den 22-23 november hölls för andra gången en konferens med paraplyorganisationen Bostadsvrålet, som samlar ett flertal hyresgästgrupper runt om i landet som kämpar mot gentrifieringen av miljonprogrammet och för att de boende ska få komma till tals om framtiden i deras områden. Förra året samlades man i Stockholmsförorten Tensta. Denna gång hölls konferensen i Göteborg och i fokus stod kampen om bostadsområdet Pennygången, där fastighetsägaren Stena har velat lyxrenovera och chockhöja hyrorna.
Internationalen fick en pratstund med Catharina Thörn, doktor i samhällsvetenskap vid Göteborgs universitet och aktiv i nätverket Pennygångens framtid.
– Vi har lyckats göra det till en symbolisk fråga och visa på hur Stena och andra fastighetsbolag renoverar på ett hänsynslöst sätt och kastar ut människor från sina hem. Vi jobbar för att fortsätta att skapa opinion kring frågan som sätter ett ganska stort tryck på Stena Fastigheter. Stena har blivit kända helt enkelt och de har fått dåligt rykte, säger Catharina Thörn.
Nätverket Pennygångens Framtid bildades för två år sedan när det stod klart att Stena planerade massiva lyxrenoveringar av bostadsområdet och tänkte höja hyrorna med över 60 procent som följd.
Nätverket lyckades driva en kampanj som satte press på Stena att nöja sig med en basrenovering.
– Man har förhandlat med hyresgästföreningen så den höjda hyran blev 14 procent, vilket är betydligt mycket lägre än de 65-80 procent som man föreslog inledningsvis. Det är en i sitt sammanhang stor seger, men Nätverket känner också att det är problematiskt att man höjer hyran för en enkel stamrenovering vilket egentligen inte ska innebära hyreshöjningar, säger Catharina Thörn till Internationalen.
– Vi har ju också efterfrågat att fastigheterna måste renoveras i högre grad då man inte gjort något på väldigt lång tid. Vi är oroliga för att man nu gör en väldigt enkel basrenovering och sen kommer tillbaka om 10-15 år och säger ”nu är husen i väldigt dålig kvalité och kanske måste rivas” eller något sådant. Vi vill hellre ha en långsiktigt hållbar renovering, men som samtidigt innebär att alla kan bo kvar, säger hon.
En annan seger för Nätverket var att man lyckades kräva att de många boende som hade fått rivningskontrakt på sina lägenheter skulle få riktiga kontrakt.
– Vi förde fram att det är orimligt att så många människor ska ha rivningskontrakt under så lång tid. Vad detta ledde till nu i höst var att de dels gav beskedet att alla med rivningskontrakt får förstahandskontrakt vilket nog har varit vår största seger, skulle jag säga. Det är tvåhundra hushåll vi vunnit en seger för, säger Catharina Thörn.
– Det är en orolig situation som är symbolisk för vår tid. Med allt fler människor som arbetar inom bemanningsföretag och bor på rivningskontrakt så befinner man sig i en tillvaro av både osäkert jobb och osäkert boende vilket är ohållbart. Det är en ohållbar situation så vi valde att mobilisera runt det, säger hon.
Hur hoppas ni att arbetet kommer utvecklas?
– Jag skulle vilja säga att det finns två svar på det. Det ena är att det bör utvecklas väldigt lokalt. Vi hoppas kunna driva de här frågorna gentemot både Stena och Hyresgästföreningen. Det andra är att vi också vill väcka och politisera frågan om renoveringar av miljonprogrammet i hela Sverige. Vi vill använda Pennygången som ett exempel för hur man kan göra istället. Det här handlar inte bara om oss. Det som händer på Pennygången handlar i grunden om ett samhällsproblem som kommer att inbegripa väldigt många hyresgäster de kommande åren och därför är det viktigt att redan nu lösa Pennygångsfrågan på ett bra sätt, säger Catharina Thörn.
– Själv tror jag att det är extremt viktigt att rörelser från olika håll går samman. Den viktigaste lärdomen från vår process kan nog ha varit att man måste forma en kollektiv röst, annars har man ingen chans. Och Bostadsvrålet är ju en möjlighet för många rörelser att lära känna varandra och också gå samman för att uppmärksamma bostadsfrågan, säger hon.
Bostadsvrålet har tagit fram en handbok för hur man kan göra som hyresgäst i det här sammanhanget. Det är en mycket enkel text där man förklarar sådant som ”Vad är gentrifiering?”, ”Hur upptäcker du tecken på gentrifiering?” och ”Vad kan du göra?”, förklarar Catharina Thörn.
– Det är dels en väldigt konkret handlingsplan för hur man bemöter problemet men också ett sätt att upplysa om vad det faktiskt handlar om. Jag tror att det idag finns en uppfattning om stadsplanering som något väldigt neutralt och opolitiskt när det idag i själva verket handlar om en mycket tydlig klasspolitik. Därför är det viktigt att folk får se att det faktiskt går att göra någonting. Det är ingen oundviklig process.
Anders-William Berg