Vad betyder Anders Behring Breivik för Göteborgs förorter?
På den paneldebatt om våld, rasism, muslimhat och social nedrustning som arrangerades förra torsdagen mötte de stora ideologiska perspektiven lokala, närmast handfasta aktivitetserfarenheter.

– Vårt arbete börjar nu med kravet på en fritidsgård, men kampen slutar ju inte där. Det är bara ett första steg, sade Majsa Allelin, aktiv i ”Pantrarna – för upprustning av förorten”.
Temat för panelsamtalet rörde sig i spannet mellan kultursidornas debattartiklar, där muslimhat frodats i många år, och stängda fritidsgårdar (med samtidig uppmontering av övervakningskameror) i göteborgsförorten Biskopsgården, där debatten också hölls.
Andreas Malm, debattör och författare till boken Hatet mot muslimer slog an tonen.

– Den fruktansvärda massakern på Utöya i somras var en sorts blixtbelysning av en politisk strömning som funnits under lång tid i Västeuropa, och som blivit väldigt mycket starkare de senaste åren. En islamofobisk höger som ser Europas muslimer som en ”ockupationsmakt”, vilka hjälps fram av socialdemokratin och olika vänsterkrafter, sade Malm som spårat hur denna strömning tagit sig in i en sorts borgerlig mittfåra.
– Man kan hitta den i olika etablerade tidskrifter, som exempelvis Neo, och dessa politiska idéer blir mer och mer rumsrena. De saluförs på bloggar och hemsidor, och inte minst så har vi ju nu i Sverige ett riksdagsparti, Sverigedemokraterna, med denna ideologi.

Malm menade att allt detta förflyttat hela den politiska debatten åt höger, men avslutade dock sin inledning i optimistiska ordalag.
– Några månader efter att SD kommit in i riksdagen föddes den arabiska våren, med den revolutionära kampvågen i Tunisien, Egypten, sedan Libyen, Syrien, Jemen… Och fantastiskt nog har varenda islamofobisk fördom om muslimer då slagits sönder. Dessa erfarenheter går att använda i antirasistisk kamp, menade Andreas Malm.
När ordet gick vidare till Erik Helgeson, fackligt aktiv i Hamnarbetarförbundet och också medresenär på Ship to Gaza i somras, så förflyttades perspektivet lite till frågan om vad en radikal arbetarrörelse skulle kunna spela för roll i denna kamp.

– Det är under perioder av stillestånd, när facket varit passivt, som vi haft problem med motsättningar på arbetsplatsen, även etniska och nationella sådana, då fördomar fått mer utrymme. Men i perioder när det funnits en rörelse, när vi tagit facklig strid i en kollektiv ansträngning kring någon fråga som är angelägen för alla, så har jag märkt en klar attitydförändring, sade Helgeson.
Själv bosatt i Biskopsgården har Erik Helgeson även i ett tiotal år arbetat på gräsrotsnivå med flyktingar i asylrörelsen. Han utmanade lite när han menade att det sedvanliga antirasistiska arbete som bedrivs i olika organisationer inte är tillräckligt.

– Det är legitimt att politiskt påvisa och bekämpa rasistiska krafter och idéer, men vi får inte fastna i att bli en ”antirörelse”. Vi bör samtidigt bredda rörelsen utifrån ett klassperspektiv, i en intressegemenskap där vi har en gemensam motståndare. Då kan vi bygga en offensiv motmakt i vardagen, sade Erik Helgeson.

Majsa Allelin, aktiv i det nystartade nätverket Pantrarna, som verkar just i Biskopsgården, hängde på och förenade i någon mening perspektiven.
– Det handlar ju till stor del om att medvetandegöra i första hand ungdomar om större samhälleliga och politiska sammanhang och perspektiv. Och den första förutsättningen är ju då att vi kan mötas, att vi kan träffa ungdomar i förorterna. Det kan vi göra bland annat genom att, som nu, driva en kampanj för att en fritidsgård i Biskopsgården ska startas. Men sedan måste kampen gå vidare på bredden, sade hon och instämde i Helgesons syn på att klassperspektivet då är avgörande.
Pantrarna har under sin korta tid hunnit arrangera ett sommarläger för ungdomar och en fotbollsturnering med lag från olika förorter i Göteborg. Detta kombinerar de med mer övergripande opinionsbildning. Pantrarna organiserar många rätt unga ungdomar, nästan uteslutande med invandrarbakgrund. Namnet tillkom efter inspiration från Black Panter-rörelsen i USA.
– Men vi är bara en organisation av många. Jag tror mycket på brett samarbete mellan olika rörelser, sade Majsa Allelin.

I den efterföljande diskussionen med publiken knådades frågorna vidare. Konkreta kampanjidéer efterlystes, och konstruktiva bidrag till debatten i alla dess nivåer framfördes.
Majsa Allelin informerade om Pantrarnas planerade demonstration i Biskopsgården den 25 oktober och en representant för den omtalade och aktiva fritidsgården Mixgården i Hammarkullen, vars ungdomar tidigare framgångsrikt agerat för att förhindra nedskärningar, välkomnade pantrarnas verksamhet och inbjöd till samarbete.

Mötet, som arrangerades av tidskriften Röda rummet, Socialistiska Partiet och Ordfront, samlade närmare femtio personer. En uppföljning har startats i form av en kort mötesserie om rasismen och motrörelserna, också den i Biskopsgården.